Harpalten

"Det låg en mörkblå cykel slängd vid dikeskanten.En pojkcykel, det såg man på den böjda ramstången och den avlånga, röda skinnsadeln. Limpa kallades det visst. jag kikade ut mot åkern, där en gestalt hukade över diket alldeles vid skogsbrynet. Det var en pojke i min ålder, i slitna manchesterbyxor och kort stubbat hår. Plötsligt tog han några snabba steg sidledes, hejdade sig och tog sedan några åt andra hållet. Det såg lustigt ut och jag blev nyfiken. Så rätade han på sig och började gå i riktning mot mig med någonting tryckt mot bröstet.
- Kolla! utbrast han när han fick syn på mig.
- Åh! En harunge!
-Jag hittade den i diket. Den måste vara övergiven av sin mamma. Jag måste ta hand om det.
- Så söt den är...
Petter var sommarbarn, sade han. Jag hade ingen aning om vad det var, men jag tyckte att det lät fint. Mjukt som en vind.
Vi satt i Holmlunds kök. Kaffepannan stod på spisen och visslade försiktigt. Jag grät så jag skakade, med den varma lilla kroppen tryckt mot halsen. Harpalten skulle dö sa de, och det var vårt fel. Vi skulle aldrig klara av att sköta den, den behövde sin mamma."

Om du vill läsa hela novellen finns den till försäljning för 75 kr inkl. moms.
Novellen levereras digitalt.